Lasermedicin används för smärta, inflammation och för att stimulera läkning.

”Laser eller farmaka” av Jan Tunér

https://youtu.be/kYNzj7GwuVc

LASERMEDICIN – Laserljusbehandling med icke brännande styrkor för behandling av smärta, inflammation och för att stimulera läkning är ännu en väldigt okänd metod i Sverige trots att den funnits sedan 1960-talet, berättar Anders Nobel som är expert på lasermedicinsk utrustning. I bild ovan är tandläkaren Jan Tunér.

Varken djur eller människa känner av behandlingen. Metoden bygger inte på värme utan på fenomenet att celler absorberar ljus i mitokondrierna och därigenom initieras en kedjereaktion (länk till PubMed). I början gick metoden under namnet Low Level Laser Therapy (LLLT), men idag när andra ljuskällor som LED och andra kommit in i bilden, har ledande forskare enats om samlingsnamnet PBM, som står för Photo Bio Modulation.

“Med ljuskällor i dessa styrkor finns ingen s.k. dödlig dos, varken på celler eller djur. Snarare tvärtom”, säger Anders Nobel, som arbetar på ett företag som tillhandahåller medicinska lasrar för terapeuter.

Evidensen idag för lasermedicin

Fler än 5000 studier sökträffar erhålls för den som söker på PubMed om medicinsk laser. Det inkluderar 500+ RCT-studier på människa (sk dubbelblinda placebokontrollerade studier).

“Här bör den noggranna läsaren notera att detta är fri forskning och det finns därmed ett antal studier som visar på noll effekt mot placebo och det är ju en styrka för metoden som sådan. Så ska vi inte göra…”, säger Anders Nobel

Läs mer: Listning på vetenskapliga studier på medicinsk laser på PubMed

I vår ständigt stegrande evidensbaserade värld kan man då tycka att det är konstigt att medicinska lasrar inte finns på vartenda sjukhus och vårdcentral, men dessa 500 studier sprider ut sig på 80-tal vitt skilda besvär, från samlagsmärta, smärta i rörelseorganen till behandling av hjärnan, förklarar Nobel.

Evidenskrav

Idag räcker det ofta inte med en dubbelblind studie. Kraven höjs ständigt. Det ska vara ett antal och helst ska det sammanlagda antalet komma upp i 300+ personer i vardera lasergrupp och placebo. Ibland görs sådana översikter när det har blivit mer än ett tiotal studier på en enda indikation. I Sverige gjorde SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) en sådan studie vid laserbehandling av nacksmärta.

“Idag nästan 60 år senare har laserterapi seglat upp som en värdig utmanare till traditionell antiinflammatorisk farmaka, (NSAID, Kortison mfl). Lägg där till ljusets utmärkta läkande egenskaper, samt att metoden är helt biverkningsfri”, säger Anders Nobel.

Anders Nobel förklarar att om du vore ett djur som hade ont vore medicinsk laser bevisligen bäst. Signifikant mätbar antiinflammatorisk har uppmätts på de flesta kända inflammationsmarkörer, t ex COX 2, PGE2, TNF. Den kroppsegna, av laserljuset igångsatta, accelerationen av inflammation inträffar inte lika snabbt som en injektion, men efter några timmar ligger lasergruppen vanligen i närheten.

Den legitimerade tandläkaren Jan Tunér har arbetat med medicinsk laser i 30 år. Han är författare till åtta böcker om terapeutisk laser. I videon ovan rubricerad “Medicinsk laser eller farmaka?” berättar Tunér om lasermedicin. Föredraget är inspirerat och baserat på följande artiklar: